Landsbygden lever i ett brytningsskede – mångbranschföretagande är ett livsvillkor för många

Landsbygdens företagande befinner sig i ett brytningsskede. Enligt Naturresursinstitutet fanns det ännu år 2010 nästan 59 500 lantbruksföretagare i Finland, medan antalet år 2022 bara var cirka 43 6000, dvs. 27 procent färre.
– Det traditionella jordbruket har gett vika för mångsidigare affärsverksamhet. På landsbygden måste företagarna själva skapa sina egna arbetsplatser och inkomsterna kommer från flera olika källor, säger Gina Forsström, projektrådgivare på Utvecklingsföreningen SILMU rf.

SILMU rf utvecklar landsbygdsföretagandet genom att erbjuda rådgivning och finansiering samt genom att ordna evenemang och utbildningar.
– En del lantbruksföretagare har börjat erbjuda upplevelsetjänster, såsom gårdsturism, andra hittar nya kunder genom digitala kanaler. En 18-åring som ville sysselsätta sig på landsbygden grundade ett företag som erbjuder plogning, vedklyvning och hjälp till gården, berättar projektrådgivare Heli Tommiska.

När det finns företagsamhet på landsbygden bevaras servicen och samfunden förblir livskraftiga, vilket lockar nya invånare och stöder den lokala ekonomin. Landsbygdens livskraft spelar också en viktig roll i försörjningsberedskapen.
– Om landsbygdsföretagandet inte stöds, hotas landsbygden i östra Nyland av att bli avskalad och försvagad i fråga om livskraft, säger Tommiska.

Landsbygdsföretagare står inför många utmaningar i sin karriär: avstånden kan vara långa, marknaderna begränsade och arbetskraften svår att finna. Men enligt Forsström skapar digitaliseringen och till exempel den ökade populariteten av närproducerad mat nya möjligheter.
– Den ökade populariteten av surdeg har ökat försäljningen av ekologiskt mjöl. Strömsbergs Kvarn, där man brukade mala mjöl en gång varannan vecka, är nu i gång natt och dag. Försäljningen har mångdubblats, berättar Forsström som exempel.
– Tack vare digitaliseringen kan många företagare idag erbjuda till exempel grafisk planering eller välfärdstjänster på distans till kunder runt Finland, tillägger Tommiska.

Hållbar utveckling är lika mycket en möjlighet som en utmaning för företagare på landsbygden.
– Hållbar utveckling skapar affärsmöjligheter. En av våra kunder utvidgade till exempel sin verksamhet till att producera träflis till bland annat Tolkis kraftverk i Borgå. Å andra sidan kräver kunderna, intressentgrupperna och finansiärerna i dag att företagarna i allt högre grad beaktar hållbar utveckling i sin affärsverksamhet, säger Forsström.

För att lyckas behöver landsbygdsföretagare ofta mångsidigt kunnande samt stöd för investeringar och utveckling av verksamheten. SILMU rf erbjuder sakkunnig rådgivning, finansiering och nätverk. Forsström och Tommiska rekommenderar att företagare tar kontakt med låg tröskel och i ett tidigt skede innan de ansöker om stöd.

De LEADER-stöd från fonden för landskapsutveckling som beviljas via föreningen är i regel avsedda för annat än traditionellt jordbruk.
– Det är utmanande att göra ansökningar. Vi kan hjälpa dig att navigera i stöddjungeln. Det blir mycket lättare om företagaren eller den som vill bli företagare kontaktar oss redan från början, betonar Forsström.

SILMU rf har hela åtta olika former av företagsstöd, som alla har sina egna särdrag. Att hitta en lämplig stödform beror på bland företagets läge, bransch, lagar, förordningar och olika finansieringsriktlinjer. SILMU rf erbjuder finansiering endast om ansökan har ett tydligt utvecklingsperspektiv, dvs. stödansökan ska visa hur stödet främjar företagets utveckling eller tillväxt.
– Om vi inte själva har rätt stöd för företaget, styr vi våra kunder vidare och ger råd om var de kan hitta passligt stöd, säger Tommiska.

SILMU rf:s styrelse bedömer ansökningarna utifrån olika urvalskriterier. Styrelsen beaktar bland annat företagets lönsamhet, konkurrensläget och marknadsutsikterna. SILMU rf kan till exempel inte bevilja stöd om det snedvrider konkurrensen.
– Om det till exempel finns många frisörer i området kan vi inte bevilja stöd till en av dem. Vi stöder inte heller någon verksamhet som vi inte anser ha en framtid. I SILMU rf:s styrelse finns personer – företagare, representanter för kommunen, vanliga invånare – från olika delar av landsbygden i östra Nyland och de har god kännedom om regionen som används vid beslutsfattandet, säger Forsström. När ansökan har godkänts av SILMU rf:s styrelse skickas den till NTM-centralen i Nyland för laglighetskontroll. NTM-centralen kontrollerar också bland annat att företaget inte har betalningssvårigheter. NTM-centralen i Nyland fattar det officiella stödbeslutet.

Under det gångna året har SILMU rf fått sammanlagt åtta ansökningar om företagsstöd i Borgå. Fem av dessa har fått ett positivt beslut.
– Vi kan ta emot fler ansökningar, uppmuntrar Tommiska.

I ansökningarna har man ansökt om stöd till exempel för utveckling av lantbruksturism och lokaler för evenemangstjänster. Totalt har 53 767 euro beviljats i stöd. Största delen av dem som ansöker om stöd är mikroföretagare med firma.

SILMU rf stöder regionens företagare också genom att genomföra olika utvecklingsprojekt. Till exempel i det pågående projektet Kartanokulttuuria kreivin aikaan utvecklas nya turisttjänster för östra Nyland och samtidigt ökar man medvetenheten om områdets herrgårdar och gårdar. Under projektet ordnas avgiftsfria workshoppar och seminarier samt nätverksträffar för företagare.
– I östra Nyland finns det mycket outnyttjad potential. Genom samarbete skapar vi ny livskraft i området, säger Tommiska.

• Utvecklar landsbygden genom att ge råd, finansiera verksamheten och ordna gemensamma evenemang.
• Fungerar i Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila och Sibbo.
• Erbjuder åtta olika former av företagsstöd: försök med företagande, utveckling av företagsverksamhet på deltid, ägarbyten, försök med jordbruk, heltidsföretagande, planering av företagsverksamhet, utvecklingsåtgärder, investeringsstöd, utveckling av företagsverksamheten samt från projektstödens sida dessutom företagsgruppsprojekt som lämpar sig för utveckling av företagsverksamhet
• Föreningen har fem anställda.